Att gå med Sinnet

När jag går en väg
följer sinnet min skugga
Surrar och löper
in och ut

Sliter i min koncentration
Spelar på min själ
med hugg och slag

Hallå ropar det
Hallå tjatar det

Alltså, jag vet vad du försöker att göra
Det kommer inte att funka
det KOMMER INTE ATT FUNKA
lyssnar du på mig?

Hallå!!!
När jag går vidare och går en Väg
lämnar jag efter mig
Ett litet slag

Ett tag av tom tystnad och sedan tystnad och sen…

Hallå, vänta på mig!
Varför lämnade du mig?
du borde inte ha gjort så

Jag går vidare och går en väg och tanker på vatten

och stenar
och cirklar

Och sinnet går förlorat i regnet
Och sinnet tittar på stenarna I vattnet
Och sinnet är förlorat i cirkelns glädje

Jag går en Väg och sinnet är vilse

Tystnad

Tystnad

Sång

Och sedan…
Sinnet bryter sig in – Rusar in
Fyller mig med bild efter bild efter bild
DU LÄMNADE MIG IGEN!!!
Sinnets vrede är min vrede och käkar spänns
händer knyts hårda och hårdare och…
Jag går inte längre en Väg utan mot
mot i vrede
mot i oro
Sinne är lyckligt att vara sinne och näve är näve är röd dimma
och sedan…
Vatten och Sten och Cirkel är kända av Sinnet
Således…

Ord
Ord förlöst
Ord viskat
Ord renat och repeterat
Ord i cirklar i spiraler i vatten och i sten
Sinne I orden springer omkring, leker och förlorar till slut
sig självt

Jag går en Väg och tystnad och ord talar
Således
En beröring vid min axel, en värme vid min sida
Jag går en Väg och stigen öppnar sig framför mig

Vägen – En väg – en Väg – iväg